towetornbrants.blogg.se

Förra veckan va en jobbig vecka. Det har varit som en svart krig i min huvud, och det sitter fortfarande kvar. Bara det att det låter mig vara för en kort tid och sen börjar allt om på nytt. Jag vet att jag har flera att prata med och som lyssnar på vad jag har att säga men det hjälper inte. Jag har mina monster som jag måste slåss mot själv, för det är ingen som förstår mina monster på det sättet som jag gör. Alla har sina egna monster och förut kunde jag skilja på mina och på andras, det kan jag inte längre.

 

I 3 veckor har det varit förjävligt i mitt huvud och nu är det äntligen tyst och lugnt. Jag kan koncentrera mig, jag behöver inte gråta mig till sömns och jag behöver inte oroa mig om att vakna upp mitt inatten och är orolig för allt.

Men jag vet att när jag mår som bäst kommer jag falla över kanten och slåss mot mina monster igen, och det är det jag är rädd för. Jag gillar dom inte. Dom gör så jag blir osäker och inte orkar göra nått annat än att ligga under täcket och bara va. Jag är inte arg på nån, jag är inte glad på nån. Jag orkar bara inte vara trevlig hela tiden. Dom som tror nått annat får väll göra det men då får ni även tänka på att alla har sina monster som de slåss mot, jag är inte annorlunda från någon annan som har problem. Jag vet och känner att jag inte är samma person som jag var för ett år sedan, men vad kan jag säga? Personer förändras och om du inte gillar den jag är nu behöver du inte umgås med mig, det är ingen som tvingar dig. Jag kommer aldrig bli den person jag var då, jag är den jag är nu. Jag har fått in rutiner, så nu ska jag bara vara glad och glöma mina monster och se det som att dom aldrig kommer tillbaka mer igen!

 

"If you're trying to find pity
Well, you need to look somewhere else
'Cause I surely can't help you
I'm hurting myself
I've turned into someone else" - Miley