towetornbrants.blogg.se

Ja, som ni kanske märkte så tog jag en liten paus från hela blogg grejen. Jag vet inte, har så mycket tankar som snurrar i mitt huvud... Efter att ha varit sjuk i snart en hel vecka finns det inte så mycket att göra än att bara tänka och titta på filmer. Både känslor och tankar har gått upp och ner konstant.

 

Mina frågor som har snurrat i mitt huvud sen förra torsdagen är säkert frågor som alla nån gång har tänkt på och om någon har listat ut svaret på de frågorna får ni gärna säga svaret till mig. Frågorna som snurrar är självklart "vad är meningen?" vad är meningen med skola och jobb? vad är meningen med att vara snäll, trevlig, social? vad är meningen med mig? vad är meningen med allt egentligen?

Låter som värsta dramatiska saken, ooh no varför är jag här?! Men om man tänker på det, jag förstår inte meningen med att vara trevlig, snäll, social, gå i skolan, festa, gå på bio, vara med vänner, träna etc. 

För vad får jag genom att göra eller vara det här sakerna?

 

Men samtidigt kan jag inte sluta undra över, varför fokuserar man alltid på det dåliga? När man tänker på det dåliga och negativa som händer runt om en, då är det ju ganska självklart att man blir sur och nedstämd.

Jag av alla förstår verkligen att det är väldigt mycket enklare att hacka på det negativa istället för att fokusera på allt bra i sitt liv. Men samtidigt så om man inte hade det negativa, skulle man inte ha något att kunna förbättra. Vi tänket oftast på vad som har hänt och vad/ hur mycket man kunde göra annorlunda- istället för att titta fram och se vad jag kan göra för att framtiden ska bli bättre än det som har varit?

 

Det är mycket som har hänt mig och det är säkert mycket jag kan göra för att det ska bli bättre och i mitt förra inlägg sa jag att 2014 ska bli bättre än 2013. Vissa personer säger typ nytt år- nytt liv och fortsätter precis som innan och vissa personer vågar inte ge någon "nyårs löfte" för i min åsikt inte riktigt vågar göra det pga dem inte riktigt tror på att de kan klara av det. Men om man inte tänker arbeta till att bli bättre och må bra vad är då poängen till att ge ett löfte antingen till sig själv eller till någon annan?

 

Jag vet att man har bra och dåliga dagar och det borde egentligen inte stoppa oss till att nå vad man önskar. Visst kommer en dålig dag få en att sakta ner, men de kommer alltid en ny dag som kan vara hur bra som helst. Vad många glömmer, även jag är att vara glad är inte en destination utan ett humör. Det är många som säger typ "jag önskar att jag var glad", så varför gör man inget åt det då? Man är lika mycket glad som man kan vara ledsen, irriterad eller stressad.

 

Så med den här lilla reflektionen av mina tankar som jag har haft i en vecka, hittade jag även svaret på min fråga. Alltså, vad är meningen med att vara snäll, trevlig,social, gå i skolan, festa, gå på bio, vara med vänner, träna etc. Genom att man gör eller är det här sakerna framkallar man även ett humör, och mitt humör är då att vara glad.

 

Att må bra och att livet ska bli bättre tror jag att man ska göra saker och vara med människor som gör en glad. Jag inser att det inte riktigt är svar på alla mina frågor som tex vad är meningen med mig? Så jag får väl bara hoppas på att jag gör någon på bra humör och blir glad över att vara med mig helt enkelt.

 

 

Har inte skrivit på länge pga har haft mycket att göra och mycket att tänka på. För de mesta har de bara varit stress över jul å stress över skolan. Men nu när de snart bara 6 timmar kvar av det här året kan jag nog inte varit lugnare! 

 

Det här året har varit rent ut sagt förjävligt för mig. Det finns säkert många förklaringar varför just det som har hänt, har hänt. Men från att gått från en lätt depression i början av de här året till att ha mått ännu sämre genom sommarlovet och sedan kommit till nu, där min diagnos för tillfället är nedstämd. Från en lätt depression till nedstämd är en vinst för mig, och jag planerar att må de bästa jag kan nästa år. 

 

Genom om det här året har jag förlorat mer än vad jag har vunnit, men påvägen tror jag att de händelserna har gjort mig starkare. Jag hatar att bli sparkad på när man redan ligger ner och de tror jag alla gör... 

 

Jag har många krav på 2014 och jag har mål som jag förväntas av min familj, vänner och mig själv ska klara av. Jag har personer som kan hjälpa mig påvägen och ge mig en spark i rumpan när de behövs som mest och jag kunde inte vara mer tacksam för det!

 

Jag har bestämt att 2014 ska bli mitt år och de är det fan ingen som får eller kan förstöra!

2014- många krav, många mål, ett år som ska vara 100000 gånger bättre än 2013.

Nytt år, ny start!

 

Det här är en låt som hjälper mig väldigt mycket nu. En av Simple Plans nya låtar och i grunden handlar om att man ska se framåt tills när allt är bra igen och när just jag är den som är the Lucky One. 

 

Det har vart en tuff vecka. Började faktiskt bra och bestämde med Jenny att jag ska klara att gå till skolan hela december. Men det sprack dagen efter, inte med flit dock. Hade mentorssamtal förra onsdagen som min mentor egentligen fick tvinga ut mig om vad som hade hänt, men som därifrån ledde till att jag fick en akut tid hos kuratorn och sedan vidare till BUP, eller Prima Barn som de heter i spånga, en timme senare. Allt hände så snabbt, det gick på 2 timmar. 2 timmar som var både långsamma och stressfulla, mitt huvud snurrade i 240 om inte mer. Fick berätta vad som hade hänt 3 gånger, och enligt mig är de 3 gånger för mycket. Var helt känslosamt slut i huvudet efter samtalet på prima barn. Hjärnan kändes mest som mos och mina ögon var svullna från att ha gråtit 2/3 gångerna jag berättde. Allt känns så overkligt. Sov varken torsdag eller fredag natt, lördag och söndag natt fick jag några timmars sömn men de berodde på något helt annat.

Vet inte vad jag ska säga. Finns det ens nått att säga? Är bara så frustrerad och arg ändå så det spelar väl ingen roll vad man säger för det kommer ändå ut fel. Är så dålig och berätta hur jag känner, kan inte sätta det på ord...

 

7 månader. i natt, tisdag natt, 10/11 december har det gått 7 månader sen det hände. Helt overkligt eftersom jag återupplever det varje natt iallafall. Kommer ingenstans, minns inget mer, upplever exakt samma saker, samma ord, samma blickar. Vad som har hänt, har hänt... men vart går jag nu? Hur fortsätter jag framåt? Så många frågor som är svåra att svara på. Jag antar att jag ska få svar på några av dom idag. Då är det mitt första bup samtal med en psykolog... vet inte ens om jag tror på om att man ska prata om sina
problem. Men ska iallafall ge det ett försök.

Tjoohoo peeps! Stannade hemma idag, gjorde inte ett skit... eller jo, jag tittade på tv och spelade sims, vilket var värdelöst för jag sparade inte när jag hade spelat klart. Yea tufft liv nu azz. Blir så irriterad på en sak btw... ask. Jag fattar egentligen inte poängen med de? De ask som jag läser ibland, de är två stycken, Elins och min kusins... och båda blir på nått sätt nedtryckta av andra personer. Påstår saker som inte är sanna och sedan när de säger vad som är sant blir dom kallade för lögnare... what, fattar inte? Aja, annars då? Inte mycket, utvecklingssamtal imorn, ligger efter i allt så vet väll på ett ungefär vad de kommer säga. Supa i helgen med min chipong är en självklarhet så har väl inte så mycket mer å skriva nudå.

Vet att de blir lite mycket Justin Timberlake nu men... han är bra och jag längtar till 10 maj.

 

10 maj 2014. Årets händelse som jag planerar redan nu. Taggar till och är bara glad när jag tänker på det. Jag och Lisa ska på Justin Timberlakes konsert här i Sverige, är så glad! Justin har alltid varit en person som jag har lyssnat på, dansat till och sjungit till, maajgaaad. Nu är jag bara lycklig och glad, och det kunde inte bli bättre än så som jag mår nu. Inte bara för konserten utan för allt, mår bara bra och så stolt över mig själv för att jag äntligen har tillåtit mig själv att vara glad igen!

Förra veckan va en jobbig vecka. Det har varit som en svart krig i min huvud, och det sitter fortfarande kvar. Bara det att det låter mig vara för en kort tid och sen börjar allt om på nytt. Jag vet att jag har flera att prata med och som lyssnar på vad jag har att säga men det hjälper inte. Jag har mina monster som jag måste slåss mot själv, för det är ingen som förstår mina monster på det sättet som jag gör. Alla har sina egna monster och förut kunde jag skilja på mina och på andras, det kan jag inte längre.

 

I 3 veckor har det varit förjävligt i mitt huvud och nu är det äntligen tyst och lugnt. Jag kan koncentrera mig, jag behöver inte gråta mig till sömns och jag behöver inte oroa mig om att vakna upp mitt inatten och är orolig för allt.

Men jag vet att när jag mår som bäst kommer jag falla över kanten och slåss mot mina monster igen, och det är det jag är rädd för. Jag gillar dom inte. Dom gör så jag blir osäker och inte orkar göra nått annat än att ligga under täcket och bara va. Jag är inte arg på nån, jag är inte glad på nån. Jag orkar bara inte vara trevlig hela tiden. Dom som tror nått annat får väll göra det men då får ni även tänka på att alla har sina monster som de slåss mot, jag är inte annorlunda från någon annan som har problem. Jag vet och känner att jag inte är samma person som jag var för ett år sedan, men vad kan jag säga? Personer förändras och om du inte gillar den jag är nu behöver du inte umgås med mig, det är ingen som tvingar dig. Jag kommer aldrig bli den person jag var då, jag är den jag är nu. Jag har fått in rutiner, så nu ska jag bara vara glad och glöma mina monster och se det som att dom aldrig kommer tillbaka mer igen!

 

"If you're trying to find pity
Well, you need to look somewhere else
'Cause I surely can't help you
I'm hurting myself
I've turned into someone else" - Miley

"At this age, everything is changing. Day by day we don't notice, but just look back over the past year and you will realize everything has. People you thought were going to be threre forever aren't, and people you never imagined you'd be speaking to are now some of your closest friends. Life makes little sense, and the more we grow the less sense it makes. So make the most of it now, before it all changes once again, because in the near future, all of this is going to be just a memory."

- Kylie Jenner 

"Man ska se skillnad på ens vänner och ens polare" den här meningen är en av dom som sitter i mitt huvud hela tiden. Det var Elin som sa den till mig i sommras och den kunde inte vara mer sann. Jag har gått igenom mycket, både små och stora grejer i mitt liv. Innan sommaren gick jag igenom två stora och sorgliga saker som har påverkat mig väldigt mycket. Och i sånna här situationer märker man verkligen vem som är ens vänner och vem som är ens polare. Jag kännde inte Elin ibörjan av sommaren, första gången jag träffade henne var i våras och då skulle man nästan säga att vi klickade direkt. Och som jag redan sagt har hon blivit en av de viktigaste personerna i mit liv nu.

 

Genom den här perioden fick jag reda på vilka mina vänner är och vilka som bara vill veta vad som har hänt och sen skiter i vilket. När man tänker efter vilka ens riktiga vänner är märker man att man faktiskt inte har så många, jag har 3. Vilket en av dom kan jag spendera hela dagen med men dom andra två träffar jag en till två gånger i veckan om inte mindre. Sååå varför skriver jag det här då? Jo, för jag vill att ni som läser det här också ska tänka på vem som är era riktiga vänner, de som kommer stå kvar hos dig vad som än händer, små som stora problem. Ni vill inte sitta i en situation sen när ni inte har eller kännar att ni inte har någon att prata med. Tro mig, jag har suttit där flera gånger och det är inte alls kul. Mitt "tips" är då nu, tänk två gånger innan du berättar nått personligt för en person som kanske inte bryr sig ett shit!

 

Det kanske blir en sånn situation som jag hamnade i, som fortfarande gör ont. Det finns bra dagar men det finns även dåliga, de dåliga är bara för jävliga och då har jag tur med att jag har de 3 som jag har!

Ta det inte fel med att man bara ska ha vänner, utan man ska ska ha minst lika många polare, om inte mer. Jag har polare som är sköna och hänga med men jag har även lärt mig vem jag ska dela den mer personliga och jobbiga delarna som man går igenom. Så tänk gärna efter själv nu vem som är dina vänner och vem som är dina polare... Det kommer lätta för dig i framtiden om du går igenom nått jobbigt!